Låt öppenheten få fortsätta leva

Få som följer nyheterna har nog kunnat missa det faktum att landstinget i Västerbotten har infört ett fotoförbud i sina lokaler. Skälet är för att skydda patienternas integritet så att de ska kunna känna sig säkrare. Medierna i Västerbotten har gått ihop och gjort en skrivelse då de anser att detta begränsar deras möjlighet att göra sitt jobb – att granska landstinget.

Jag tycker att ett fullständigt fotoförbud är fel väg att gå. Skärpta regler av något slag hade kanske varit på sin plats – exempelvis att fotografering endast får ske vid samtycke. Men att göra ett totalt förbud är att begränsa öppenheten som medierna ska stå för. De ska kunna granska landstinget precis som de kan granska kommun o.s.v. I Sverige har vi trots allt offentlighetsprincipen, en princip värd att hålla fast vid, en princip som minskar möjligheten för korruption. Av denna anledning tycker jag inte det är konstigt att det har kommit in en JO-anmälning av landstinget.  Fler borde anmäla dem.

Sedan fotoförbudet infördes har det hindrat den öppna granskningen av landstinget. Medierna har blivit nekade inträde, oavsett om de skulle fota eller ej. En äldre man som gått med på en intervju blev nekad att filmas av landstinget, inte ens hans anonyma händer fick filmas. Kan de inte längre lyssna på sina patienters beslut, de som ska vara för sina patienter?

Vad händer om detta går igenom fullt ut? Kommer alla landsting införa foto- och filmförbud? Medierna kanske inte ens får intervjua landstingspolitikerna? Kanske kommer kommunerna och riksdagen också börja kräva fotoförbud för att inte deras integritet ska ”kränkas”? Skrämmande, det är vad det är. Ingenting får hindra den öppenhet vi har i vårt land.

Media på riktigt

Norran 23/2 2011 - klicka för att se reportaget i sin helhet

Idag (23/2) var Bibliotekskort med i tidningen Norran (Norra Västerbotten)! Omåttligt stolta och glada är vi över detta. Snitsig rubrik, 5 av 5 bibliotekskort!

Hur kommer det sig att vi kom med här?

Sociala medier, kära vänner! Jag (Elizabet) har på min twitteranvändare rosaprinsessan skrivit om mitt intresse och av en slump hittade jag att Norran har en egen twitter. Jättebra sätt att få veta det nyaste i regionen tänkte jag. Varav de började följa mig. Jag har tidigare varit med i tidningen i ett reportage om nyinflyttade i inlandet. Sen var det vår lokalreporter Lennart som tog kontakt och frågade om jag ville ställa upp då de skulle ha en serie ”Efter jobbet” om vad folk gör när de inte arbetar. Självklart! tyckte jag. Det är ett minst sagt unikt intresse som vi vill att fler ska syssla med. Lite synd att vår twitter, facebook och blogg inte fick länkar i texten. Men letar folk så hittar de ju oss, vi är trots allt på femte plats på google sök!

Omskrivna!

Jag och Kristin har blivit omskrivna i media för första gången! Detta förtjänar att omnämnas och firas på mer eller mindre stort sätt (*fanfar*). Det handlar om en samlarblogg som har fått reda på vår lilla blogg och skrivit ett kort inlägg om detta. Inlägget är positivt och vi tycker det är jätteroligt att höra vad andra tycker samt se att det finns fler därute som samlar på våra kära kort och att det finns gott om kort som vi ännu inte har fixat. Vi gillar när ni kommenterar och är aktiva i bloggen, länka gärna till era egna sidor så vi kan få se vad ni har för bibliotekskort!

Vi kan för övrigt även nämna att vi är cirka nummer sju på google när man söker efter bibliotekskort. Målet är såklart att bli nummer ett!

http://collectio.wordpress.com/2010/08/03/hyfsat-ny-samlarblogg/

Inhopp

Ibland har man tur. Efter att ha varit lite bitter över att inte ens ibland få figurera i media blev undertecknad igår tillfrågad att göra ett inhopp på morgonprogrammet i P4 för att prata om kärlekspoesi apropå kärleksparaden i Linköping på lördag.
Var nervös vilket märks i sista delen där jag började prata en del konstigheter. Många småord och ljud har jag för mig och jag kan till och med höra att jag faktiskt har en rejäl norrländsk dialekt. 😀 Jag börjar prata efter ca 14 minuter. Notera även slutet då radiomannen i studion försöker tvinga den stackars (men jävligt söta) intervjukillen (det bara lyste om honom, som om hans aura glödde) att få mig att läsa en dikt, något som jag inte visste förrän efteråt. 😀

http://www.sr.se/cgi-bin/ostergotland/program/index.asp?ProgramID=72

Lyssna på programmet 08.00-08.30.