Mot nya utmaningar!

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Jag börjar mitt nya år med lite mer hopp än tidigare – jag har nämligen fått framtiden tryggad för ett par månader framöver. Så den 2:a januari får jag komma tillbaka (nästan) till min gamla arbetsplats – Norsjö kommun.

Det känns väldigt ironiskt och typiskt. Först händer ingenting under flera månader, sedan händer allting samtidgt. En dag för ungefär en månad sedan satt jag ensam i min lägenhet i Norsjö och flyttpackade. Under samma dag ringde de om en jobbintervju i Umeå och ett projekt på Norsjö kommun. Det blev ingenting av Umeå, men jag höll kvar i Norsjö tills jag visste hur det gick. Tänk om jag hade vetat det tidigare – då kanske jag inte alls hade behövt flytta.

Jag håller som bäst på med att flytta in i en lägenhet i Skellefteå tillsammans med min bästa vän. Alla mina ägodelar är där men nästan ingenting är uppackat. Den senaste tiden har vi ägnat åt att göra lägenheten beboelig – måla, flytta ut gamla möbler och försöka få vår egen prägel på den lägenhet som tillhörde en 94-åring. Därmed kommer jag de närmaste månaderna att bli en pendlare – jag har hittat ett gäng som dagligen åker mellan Skellefteå och Norsjö.

Uppdraget jag ska göra är att vara förstärkning för en kvinna som arbetar med energiprojekt. Jag har tackat ja till att under tre månader göra en större trycksak som jag ska göra nästan helt själv. Planera intervjuer, göra intervjuer, skriva texter, fotografera och layouta hela trycksaken för att bli färdigt till ett evenemang längre fram i vår. Mycket bilkörande blir det, när jag åker runt i Västerbottens- och Norrbottenskommuner för att dokumentera småskaliga energilösningar. Det ska bli kul att få ansvara för ett sånt projekt och verkligen göra allt. Samt att få lära mig mer om de energilösningar som kan vara lösningen på vårt kommande energiproblem. Såklart ska det bli jättekul att komma tillbaka till Norsjö och träffa mina gamla arbetskamrater.

Dock fortsätter jag kämpa med att hitta ett tillsvidarejobb. Sista tiden har det funnits en hel del kommunikationsjobb i norra Sverige – även småkommunerna börjar se behovet. Än så länge söker jag de jobb som finns. Sitter just nu och planerar en jobbsökarkampanj som ska hjälpa mig att möta intressanta människor – vilket ska leda till jobb. Det kommer att bli superkul, så missa inte det!

Hursomhelst vill jag önska er en mycket god och mysig jul med massor av god mat, vänner och familj!

Förväntningar på informatörsrollen

I rapporten ”Vad gör en informatör” från 2003 (Högskolan i Trollhättan/Uddevalla) skriver Charlotta Carlström och Jennie Strandberg om informatörsrollen utifrån ett arbets- och organisationspsykologiskt perspektiv. Ett ganska intressant perspektiv och med mycket jag kan känna igen mig i. I stort sett handlar det om en omorganisation som har gjort att tre informatörer har blivit anställda (helt nya arbetsroller) – och rapporten behandlar vilka förväntningar de själva och deras arbetsgivare har angående deras roller i organisationen. Informatörerna själva säger generellt att huvudfokus för dem är den interna kommunikationen, mellan deras arbetsgivare menar att det är den externa kommunikationen som är huvuduppgiften. Och även om rapporten är åtta år gammal är den fortfarande relevant och intressant.

Under mina nio månader som informatör har jag själv funderat mycket på min roll i organisationen. Jag kom liksom de tre personerna i rapporten, in under en omorganisation där långtifrån allt var färdigt. Dock fanns det redan en informatörspost med vissa inarbetade arbetsuppgifter. Men eftersom jag var helt ny inom informatörsyrket blev det precis som de i rapporten att jag fick starta från noll. Börja med att lära känna organisationen. Vilka personer gör vad, vilka kan jag fråga om det här? För mig som dessutom var ny i den kommunala verksamheten blev också detta helt nytt – hur drivs egentligen en kommun?

Jag var även osäker på vilka förväntningar som ställdes på mig, som nyanställd och som grön på arbetsmarknaden. Jag visste ungefär vilka slags arbetsuppgifter jag skulle arbeta med men inte vilka slags krav det fanns. Kanske hade jag blivit mer lugnad om jag visste att ingen krävde att jag skulle kunna allt. Innan jag började var jag rädd för att avslöja mig som någon slags bluff – att jag inte skulle uppfylla min arbetsgivares krav. Vilket jag innan jag slutade fick lära mig att jag hade gjort – med råge. Att komma in som helt ny, få en vecka med den ordinarie informatören och sedan helt ta över – bland annat ett stort arbete med kommunens nya webbplatser. Det har varit en jättekul och utmanande merit.

Det jag har funderat på i rollen är – vad ska gå igenom mig och vad ska inte göra det? Det finns nämligen inget sådant dokument som förklarar det. Vissa trycksaksproduktioner gör personalen helt själv utan att konsultera mig som har ansvar för grafiska profilen. Vissa kommunnyheter får jag veta först när de kommer i tidningen – för det finns ingenting formulerat som säger att chefer måste informera mig först av alla. Eller pressrollen – i större kommuner skulle det vara mig folk ringer för att fråga om de nyheterna medan här går det bättre att ringa direkt till personen som har informationen. Vem ska jag vara och vilka förväntningar har andra på mig? Tänk om det hade funnits ett sådant dokument för alla nyanställda eller för yrkesroller.

Det jag kom fram till är att det är svårt att definiera informatörsrollen. Inte nog med att den ser olika ut på olika arbetsplatser, den ser även olika ut vid olika tillfällen och beroende på vem som ger ett uppdrag. Och alla har sin egen uppfattning om vad en informatör ska göra. För vissa hade jag lite sekreteraruppgifter – delta i politiska möten och se till att informationen kommer ut. För andra var jag akut-kanalen – dit man vänder sig när ett större rör har sprungit läck och vattnet behöver stängas av. Utåt sett mot medborgarna var jag den person man klagar till när man tycker saker om hemsidan – oavsett om det är saker som går att förändra eller ej. Samt att jag var den jobbiga människa som påpekar att dina presentationer inte får ha logotypen i det hörnet. Men den definitionen skulle behövas – vad förväntas jag klara av? Det är svårt att kastas in som helt ny, oavsett om det är en helt ny tjänst eller om du är ny i tjänsten. Det skulle troligen hjälpa att få veta sådant – om inte annat för att slippa vara förvirrad och uppstressad.