Göteborg universitet

Som ni kanske minns bodde jag (Elizabet) under ett års tid i Göteborg. Jag flyttade dit med någon och började sedan studera.

Då hade jag ingen aning om vad jag ville bli så först valde jag en kurs på Universitetet som hade lediga platser – Sydösteuropas Kulturer och Språk. Det var en kurs som i princip handlade om allt som har med Balkan att göra. Historia, kultur, språkkunskap, politik, allting rymdes i denna terminslånga kurs. Vi såg filmer och hade även besök av teaterchefen i egen hög person. Vi läste även mängder av kurslitteratur – som på olika sätt var omöjlig att få tag på. Böckerna fanns ofta inte på biblioteket och vi var tvungen att köpa dem. Den första boken beställde jag under en tid då Bokus hade extrema problem och jag fick inte boken förrän cirka efter jag behövde den. Situationen blev ohållbar så det blev idel kopieringar och egna påfund för att hitta litteraturen.

Under min andra termin lyckades jag på något sätt ta mig in på Litteraturvetenskapen – vilket alla som har läst är en väldigt litteraturtung kurs. Om du hade tur kunde du få långa kurslitteraturen under två veckor innan du fick lämna den till nästa. Detta gällde såklart bara facklitteratur. Skönlitteraturen jagades på varenda bibliotek i Göteborgsområdet, den vi inte fick köpa d.v.s. Minns särskilt en händelse när jag äntligen hittade Odyséen på biblioteket i Backa – i prosaformat. Bara att lämna tillbaka. Jag minns också studenten som spelade in föreläsningar med sin Iphone och sedan kom förbudet mot detta (sågs som en orättvis fördel för henne).

Så jag hängde en del i biblioteket, mest för att leta reda på böcker. En annan gång missade jag helt att jag inte återlämnat en bok och fick en sjukt hög räkning, det kostade mycket per dag att ha boken borta. Ett ganska vanligt bibliotek, vill minnas det som ganska trångt med mycket böcker.

Detta bibliotekskort har lite gemensamt med övriga ”vanliga” bibliotekskort. Det märks att man har lagt ned tid på det. Det är tydligt vad det är för kort – nästan övertydligt eftersom det står flera gånger att det handlar om Göteborgs universitetsbibliotek. Böckerna i bakgrunden bidrar till tydligheten och den blå färgen tycker jag känns fräsch. Eftersom det är ett universitet det handlar om så känns det nästan som att kortet måste ha lite mer ”pondus” och kännas mer kunskapsinriktat (vilket jag tycker att det gör). Teckensnitten är snygga och känns seriösa. Däremot förstår jag inte helt den röda linjen, understrykningen till Lånekort. Varför kändes den särskilt riktig, och varför röd? Jag tycker ändå kortet är värt en 4/5, en 5:a hade de kunnat få om de tänkt lite mer kreativt.

[polldaddy poll=5635270]

Göteborg (nya kortet)

Efter att jag flyttat från Göteborg (våren 2005) kom det att dröja många år tills jag återvände igen. Närmare bestämt våren 2009.

Två av mina närmaste vänner skulle liksom jag göra sitt examensarbete åt företag i Göteborg men de skulle göra jobbet på plats. I samband med att jag skulle besöka mitt företag (tror jag), besökte jag dem en helg i april i huset där de då bodde. Det var en väldigt fin helg, solen sken, vattnet glittrade och det var nästan sommarvärme. Vi tog bussbåten ut till skärgården där vi åt picknick på en ö. Sittandes på några klippor med utsikt över får och vatten.

Före detta ville jag dock besöka biblioteket. Det såg ut precis som jag mindes det förutom att det nu fanns en utställningsdel på nedervåningen som jag inte minns var det var tidigare. Dels ville jag kolla om mitt konto fortfarande fanns kvar efter så många år men sedan var mitt mål såklart att skaffa det nya bibliotekskortet då jag visste att det var betydligt snyggare. Kontot hade stängts någon månad tidigare och jag valde därför att öppna upp det igen.

Göteborg är hittills det enda bibliotekskort som jag har betalat för. De ville nämligen inte gå med på att ge mig ett nytt kort om jag redan hade ett gammalt. Ynka 20 kr fick jag betala för detta oerhörda värdefulla bevis på att jag varit där. Och på köpet ett mycket vackert bevis.

Som ni kan se är det nya kortet betydligt trevligare än det gamla. Det blå med fiskmås och fisk syftar ganska tydligt till Göteborg som region. En havsnära stad, något de själva är mycket stolta över. Förutom att biblioteksnamnet och kommunen står finns det även en illustration av en människa med en bok i handen som ytterligare förtydligar att det är ett bibliotekskort. Man har valt att välja bort kommunvapnet helt vilket är ett trevligt och kreativt påfund. Texten och illustrationerna kan kännas något barnsliga för min smak men samtidigt syftar det handritade teckensnitten även till kultur, det kreativa, graffitti, vilket är passande för en kreativ stad som Göteborg. Helt klart ett lyft från det tidigare kortet. Jag vill nog faktiskt ge kortet en femma i betyg för den regionala känslan, det kreativa gränssnittet och tydligheten.

[polldaddy poll=4237448]

 

Läs även andra bloggares åsikter om , ,

Göteborg (gamla kortet)

Göteborg och jag (Elizabet) hade en kort men fin relation. Det var när jag hade slutat gymnasiet och min dåvarande kille ville studera på Chalmers. Jag visste inte vad jag ville göra och valde därför att flytta med honom till den ökända stadsdelen Bergsjön. Dock bodde vi i ett lugnt område och hade ett rätt bra år där.

Stadsbiblioteket blev under detta år (04/05) ett av mina få stammisställen utöver Göteborgs Universitet och vår lägenhet. En del av mitt bibliotekshäng bestod av att jag deltog i två studiecirklar där. Den första handlade om feminism och blev ett uppvaknande – men jag kände mig ändå inte som de eftersom jag aldrig var rädd för att gå hem ensam. Jag var även med i en skrivargrupp där under ledning av poeten Sarah Hallström. Här träffade jag även två människor som skulle komma att dyka upp i mitt liv ganska slumpartat några år senare.

Den viktigaste samlingsplatsen till att jag besökte stadsbiblioteket var dock när jag under vårterminen studerade Litteraturvetenskap. Litteraturvetenskap innebär per automatik att man som student måste läsa många böcker och texter. Eftersom studenter är fattiga har de inte råd att köpa alla böcker, så en del lånades eller kopierade istället. Det var flera gånger som jag träffade någon av mina kamrater i de litteraturvetenskapliga hyllorna.

Själva stadsbiblioteket är stort och fint med flera våningar och ligger centralt placerad bredvid muséer och teatrar. Det var ett aktivt hus med utställningar, studiecirklar, författarkaféer och annat roligt. Om jag hade bott kvar där hade jag säkert engagerad mig ännu mer eller suttit där och pluggat.

Förutom huvudbiblioteket besökte jag även ett antal olika filialer. Eftersom jag bodde i Bergsjön var det naturligt att ibland låna böcker där eller beställa dit. I panikjakt efter att hitta Odyssén åkte jag och min sambo även ut till Backa bibliotek. Backa visade sig vara mycket svårt att hitta till. Dessvärre visade det sig vara prosavarianten vilket inte gillades av läraren i litteraturvetenskap och jag fick istället köpa pocketversionen. Även filialen i Kortedala fick besök i jakt på olika kursböcker. I mitt huvud har jag även en bild av ytterligare en filial i ett område i närheten av Bergsjön men det finns endast en minnesbild.

Kortet tycker jag enbart är tragiskt. En ljus lavendellila mot en skarp orange färg – till och med jag som älskar färg tycker inte att detta är en okej kombination. Det är för skarp kontrast helt enkelt. Dock är det tydligt – det står att det är ett lånekort, det är framgår även av bilden och det framgår i text var kortet kan användas. Det jag däremot saknar är någonting regionalt – ingenting förutom texten syftar till Göteborg och västkusten. Det får mig även att fundera över vad man egentligen tänkte när man valde färgerna. Konnoterar de någonting särskilt som har med Göteborg att göra?

[polldaddy poll=4084282]

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,