Etikett: norrköping

Norrköping

Över ett år sedan bloggen startade och vi har ännu inte skrivit om Norrköping – Elizabets hemstad under 4,5  – en stad som ligger mig varmt om hjärtat. Det är även staden där vi först började diskutera om en biblioteksblogg.

I Norrköping hamnade jag (Elizabet) efter att ha studerat på Åsa Folkhögskola. Vi deltog som sagt i scenpoesigrejer och Poetry Slams i Norrköping vilket fick mig att falla handlöst. Jag sökte till alla program som lät intressanta. Till slut kom jag in som reserv på  Grafisk Design och Kommunikation. En utbildning jag av en slump hittade i slutet av katalogen, där det mest var en magkänsla som sa jippi! Jag kom in utan att veta att vi var pionjärer för utbildningen.

Under mina år av studier och engagemang i kulturlivet har det minst sagt blivit en hel del besök på biblioteket. Det är många Poetry Slam vi har hållit där – alltifrån besöksrekordet för minsta publik (fyra stycken som satt längst bak) till Kulturnattsslam där det varit fullsatt. Under ett annat Slam hade under framträdandet en vacker bakgrund – en utställning om andra världskriget med bilder på likhögar.

Jag har letat kurslitteratur, skönlitteratur, vi har fått hjälp av biblioteket att sprida affischer om våra kulturevenemang och jag har även använt biblioteket som studieplats. Det finns många användningsområden helt enkelt!

Även om utsidan inte är direkt vacker (men det är tydligen någon duktig arkitekt som gjort den och byggnaden ska tydligen vara rätt berömd) ser den mest ut som en grå betongklump. Däremot har man lagt ned desto mer tid på att göra innemiljön trevlig. Jag använde t.ex. miljön i en fotografiuppgift under mina studier. Bokhyllorna och väggarna är målade i starka vackra färger och på insidan finns en liten minidamm. Det är vid väggen bortanför dammen vi har hållit våra scenpoesievenemang.

Att ta sig från publiken till scenen via dammen – Under en kulturnatt i Norrköping tävlade jag (Kristin) i mitt andra Poetry slam och en av sakerna jag kommer ihåg bäst är att det var en aning svårt och nervöst att ta sig från publiken till scenen via dammen. Hösten 2010 bodde jag under ca 2 veckor i Norrköping för att jobba med inventering. På de fria dagarna besökte jag ibland biblioteket och satt och jobbade med katalogen för Örebro Filmfest. Det var en bra arbetsmiljö och ett trivsamt bibliotek.

Utsidan av Norrköpings Stadsbibliotek

Insidan av Norrköpings Stadsbibliotek

Ursäkta bildkvaliteten men jag hade inte tillgång till min bra kamera. Bibliotekskortet har alltid gjort mig konfunderad.  Vad föreställer det? Vid första anblicken ser jag spaghetti och köttfärssås. Efter några år i min plånbok har jag insett att den föreställer garnnystan i ett grövre garn. Det står tydligt att det är Norrköpings bibliotek det handlar om och man har hittat den roliga effekten att spegla texten upp och ned så att det går att läsa från båda håll. Man har även valt en adress till hemsidan.  Varför är det garn på bibliotekskortet? Vad jag kan tänka mig är att det handlar om Norrköpings historia – som har en textilbakgrund. Det kan även syfta till det kreativa Norrköping – att det är en kreativ och kulturell stad. Linjeringen med webbadressen fungerar inte alls, den ser rörig och konstig ut. Det hade kunnat bli bättre om adressen hade lagts under rubriken. Jag ger det ändå 4/5 eftersom man ändå har försökt tänka kreativt. Trots att jag Kristin håller med Betzy om det hon sagt om kortet blir mitt betyg inte lika högt. Jag ger det en 3/5 för att det helt enkelt ser för rörigt ut.  Vilken tur att de har nytt kort dock!

[polldaddy poll=5669733]

Du är bara så tråkig som du gör dig

De flesta har någon gång klagat på att det finns för lite att göra i deras hemstäder. Att det aldrig händer någonting.

Då har de aldrig varit i Norsjö.

I en kommun med cirka 4300 invånare, alltså cirka 3% av befolkningen i min tidigare kommun (Norrköping) finns det runt 150 olika föreningar. Utöver föreningar har man tre studieförbund med flera olika studiecirklar och även olika slags grupper som inte är officiella föreningar. Att säga att Norsjöborna är ett engagerat folk är inte överdrivet. Eller att det finns en klick människor som engagerar sig i många olika saker.

Det går kanske inte att jämföra med utbudet jag är van vid i Norrköping. Det är inte lika många konserter med bra popartister, inte lika många Poetry Slams, konstutställningar, biofilmerna visas två gånger och den mest exotiska restaurangmaten som står till buds är pizza. Jag kan sakna det som Norrköping erbjuder men Norsjö är någonting helt annat – därför går det att njuta av det. Storstadsstressen finns inte här. Jag saknar inte att gå på stan och trängas med folk vart jag än går. Jag saknar inte att höra fulla människor stappla förbi utanför min lägenhet alla dagar och tider i veckan.

Bara för att utbudet inte är samma är det inte sämre. Det går att hålla sig sysselsatt i Norsjö – om man verkligen vill. Jag går på stickkaféer på Petras café där jag hjälper till att sänka medelåldern, och med start i helgen ser jag fram emot Kärleksveckan. En vecka fylld av musikcaféer, filmvisningar, en hälsofestival och framförallt en gala – Norsjögalan. Förmodligen kommer jag att ansluta mig till någon fler grupp eller förening, plus att jag försöker träna och skriva.

Jag vet dock att det finns många som stannar hemma istället och klagar på att det aldrig händer någonting på deras ort. Istället för att leta sig till aktiviteter eller att starta upp egna grupper. Kontentan är att om jag kan hålla mig sysselsatt i Sveriges nionde minsta kommun, då borde du också kunna göra det – oavsett var du bor. Det handlar i slutändan inte om utbudet – utan om viljan.

Energi

Min helg har varit fylld av mängder av saker som ger energi. Jag var glad redan innan den började vilket påverkade hela helgen. Mycket av det som har gjort mig så glad är kultur. Det gör mig fullständigt överlycklig att bo i en så fin stad som Norrköping där det finns så mycket att ta del av.

Fredagen innebar ett ganska pressat schema, det är nämligen så att ett flertal 0lika kulturevenemang var inbokade samtidigt vilket gjorde att helgen gått under namnet kulturkaos. En stor del av de aktiviteter jag har gått på har varit relaterade till Norrköping Pride som hölls för andra året i rad. Jag lyckades missa allting förra året men i år var jag taggad.

Invigningen var fullsmockad med människor och många av mina vänner och bekanta var där. Det var kommunalråd som berättade om när hennes pappa kom ut, det var en lesbisk radioprogramledare och det var det första homosexuella paret i Norrköping som fick gifta sig i kyrkan. En stor anledning till att jag gick dit var att finaste Patricia Naumanen skulle sjunga sin jättefina låt Follow tillsammans Bel Canto-kören och vackert var det. När Gudrun Schyman gjorde entré var applåderna stora men luft fanns det inte i rummet.

Efteråt struttade jag runt på olika evenemang. En vän fixade in mig på Pop Culture så jag såg Moto Boy en kort stund innan jag gick för att se en teatermonolog av den andra tjejen i SM-laget. Mycket hög igenkänning om mobbing och vad som blir av ett mobbningsoffer efter att allt det svåraste har tagit slut. Fin inlevelse som jag hoppas se mer av. Sedan gick jag för att se mina kompisar i Dödsstjärnan och lite olika musikakter.

På lördag avverkades ett efterlängtat årsmöte för Kaosföreningens del så vi nu kan gå vidare i vårt arbete. Den stora händelsen på lördagen var sedan att se Kuppproduktions ”Leken i kärleken”, en underbar föreställning om dejting och det som är i början av en relation. Min vän Emil gick verkligen in i rollen och det satt perfekt med hans teatraliska sätt och improvisationer blandat med annat. Den andra stora behållningen var Teater Lacrimosa, en fantastiskt show om manlighet sett ur olika vinklar. Sällan har jag blivit så chockad som när en helt naken kvinna kom in på scenen i clownnäsa.

Konserten med Joel Alme var också väldigt bra. En grymt bra artist men lite enformig i sin musik när man hör en hel konsert. Sedan laddade vi för efterfesten med vin och öl,  jag träffade artisten Per Egland som tydligen bott i min hemstad Piteå. Något sena anlände vi till festen på Saga Lejon i Norrköpings hamn, min första fest på en båt. Bra musik, stort danshumör och en båt full av gamla bekanta kunde inte ha gjort det roligare.

Det var en så härlig känsla att gå runt där, stöta in i bekanta, dansa en stund, gå vidare och hitta ännu fler kompisar och bekanta. På något vis har jag ändå lyckats bygga upp ett liv och ett kontaktnät i den här staden och det gör mig väldigt glad. Från att på gymnasiet varit i det närmaste helt ensam har jag idag många grymma kompisar. Och det finns mycket att vara tacksam över, även om det är svårt att komma ihåg det ibland.

Patricia och Bel Canto-kören på Pride-invigningen

Fotografiuppgift 1

2 kommentarer

Nu har det hunnit gå ett tag sedan jag skrev sist, men det beror mycket på att energin inte är på topp. Jag har arbetat med skoluppgifter, bland annat slagits med den fotokurs jag läser på distans i Jönköping där vi skulle fotografera två näringsverksamheter och kommunicera vad vi tänker om dessa. Nu när jag är klar och har lämnat in uppgiften tänkte jag att det kan vara på sin plats att visa upp dessa bilder. Inga större bearbetningar är gjorda eftersom kursen handlar om komposition och liknande snarare än om bildbehandling. Kommentera gärna om du känner för det!

St. Johannes Kyrka, Norrköping

Stadsbiblioteket, Norrköping