Meddelarfrihet åt alla!

Surfade lite på nätet och hittade detta inlägg skrivet av en mediastudent som handlar om skillnader mellan informatörer – framförallt mellan den privata och offentliga sektorn. Efter en föreläsning konstaterar eleven att en av de stora skillnaden är öppenheten – inom offentlig sektor är öppenheten en skyldighet. Detta medan privata företag inte har någon skyldighet att vara öppna om sina verksamheter.

Detta innebär också att den så kallade meddelarfriheten inte gäller inom privat sektor. Meddelarfriheten är den frihet som gör att de offentligt anställda har rätt att tala ut om vad som försiggår i deras verksamhet – och ingen har rätt att göra efterforskningar om vem som har gjort uttalandet. Denna frihet är egentligen fantastisk och långtifrån självklar – den gör att verksamheter som inte gör rätt eller bra ifrån sig kan granskas och därmed förändra sig.

De senaste veckorna har detta blivit särskilt tydligt genom Carema-affären, där personer som jobbar inom den privata sektorn men anlitas av den offentliga (till exempel inom vården). Det vill säga de sätter sina karriärer på spel genom att berätta om den vanvård som försiggår på Caremas boenden, vilket är helt sjukt. De omfattas inte av meddelarfriheten eftersom de är privat anställda. Egentligen tycker jag att alla företag borde omfattas av samma principer som den offentliga verksamheten. Tänk hur alla oseriösa företag skulle falla när det plötsligt var lätt att göra efterforskningar och upptäcka oegentligheter. Och tänk hur alla företagare skulle behöva satsa mer på kommunikation när plötsligt alla har rätt att säga sin mening utan att kunna bli straffade för det.

Även om en sådan offentlighet troligen inte är genomförbar så tycker jag ändå det finns mycket att lära. I mina ögon har privata företag mycket att vinna på öppenhet och att låta sina anställda säga vad de tycker. Det gör företag en möjlighet att förbättra sig och även få press utifrån. Dessutom kan det göra företaget mer trovärdigt – att visa att det lyssnar på sina kunder, anställda och andra intressenter. Därför tycker jag att meddelarfrihet borde vara en självklarhet för alla.

Poetiska evenemang

Jag har tidigare skrivit om SM i Poetry Slam och har dröjt med bilderna så därför beslutade jag mig för att lägga upp ett par av de jag har tagit. Ursäkta de något dassiga färgerna. För att se flera bilder jag har tagit kan du kika på:  http://thepinkprincess.bilddagboken.se

Dödsstjärnan - mina vänner som tillsammans har en poesigrupp.

Henrik Bergkvist - vinnaren av improesigrenen

Jurygrupper - så kan de se ut!

Hallandslaget framför ett teampiece, ett gruppframträdande.

Vår publik.

Mer publik och vänner.

En fotografisk miniturné

Vad som skulle ha blivit en lugn och ensam Valborg förvandlades plötsligt till tjugofyra timmar fart och fläkt med mina vänner i den feministiska Kören Stön. Ett telefonsamtal och fyrtio minuter för att ta på mig kläder och sminka mig, sedan satt jag på pendeln och bussen iväg mot Motala där de skulle uppträda. Vi tittade på elden och hade en finfin förfest på bussen till Linköping. Detta ledde till att jag valde att stanna i staden och gick med i mitt allra första 1:a maj-tåg vilket var spännande.

Smart som jag var tog jag kameran med mig och fick många intressanta fotografier. Jag fick chansen att vara vad som i min fotokurs kallas observerande och interagerande fotograf, dels att observera kören och fotografera dem medan de inte såg, men även att vara en i gänget. Jag inser att jag har mycket att lära mig, bland annat om vad som är bra ljus och inte men det känns lite som att jag ändå börjat få en känsla för fotografi.

Två av körens tuffa brudar. Gillar verkligen hur de posar och blickarna.

Hela gänget är samlat precis efter uppträdandet. Lite cd-omslagskänsla kan jag tycka.

Förberedelser i logen inför föreställningen. Målning av tatueringar, mustacher m.m. Gillar att alla tittar åt olika håll, verkar lite fundersamma och så.

Svartvitt

Som en del i min fotografikurs har vi fått i uppgift att göra om ett foto från färg till svartvitt. Vet ännu inte om detta är mitt slutgiltiga resultat men ni kan i alla fall få se ungefär hur det är tänkt. Tjejen på bilden är min f.d. arbetskamrat från Sommardesignkontoret, Katarina.

Katarina före retusch

Katarina efter retusch

Katarina efter retusch

Katarina före retusch

Skäggig vägg

Apropå den promenad jag tog när jag tog bilden på kyrkan, under samma promenad tog jag denna bild på ett hus i Norrköping med väldigt intressant utseende. Till och med väggar kan ha skägg!

Fotografiuppgift 1

Nu har det hunnit gå ett tag sedan jag skrev sist, men det beror mycket på att energin inte är på topp. Jag har arbetat med skoluppgifter, bland annat slagits med den fotokurs jag läser på distans i Jönköping där vi skulle fotografera två näringsverksamheter och kommunicera vad vi tänker om dessa. Nu när jag är klar och har lämnat in uppgiften tänkte jag att det kan vara på sin plats att visa upp dessa bilder. Inga större bearbetningar är gjorda eftersom kursen handlar om komposition och liknande snarare än om bildbehandling. Kommentera gärna om du känner för det!

St. Johannes Kyrka, Norrköping

Stadsbiblioteket, Norrköping